En ”varm” sommarhälsning

Vi missionerar för världens barn!

Hejsan!

När jag skriver ”varm” menar jag verkligen det. Hälsningen kommer till dig från ett mycket varmt Oklahoma, ja stor del av USA för den delen. Vi har runt 40 grader dagligen. Så hälsningen kommer från en varmt omgivning och ett varmt hjärta.

Det har gått precis två månader sen jag sist skrev. Det betyder inte att jag inte skriver! Det är min dagliga syssla, men det blir mest på spanska och en del på engelska. Jag tar och berättar lite om det som hänt i min lilla värld. Jag sitter mest i min stol framför datorn. Min medarbetare Absalom i Costa Rica illustrerar det så här:

På ena skärmen brukade jag ha Cristina, min peruanska medarbetare (på kortet längst upp), när SKYPE fungerade för oss. Det blev något fel. Nu kommuniserar vi genom Facebook och Messenger. Samtalen är gratis.

Låt mig kolla dagboken! Mitt stora bekymmer i mitten på maj var att hitta någon för att klippa gräset runt huset. Mannen som gjorde det förra året blev bestulen på sin gräsklippare och hade inte råd att köpa en ny. Det blev att ”dra i bönelinan”. Jag vet inte om det uttrycket används nu men så sa vi när jag var ung. Jag drog rejält! Till slut hittade jag någon som gör det bra. Det kostar också en bra slant! Tyvärr kan jag inte göra det själv, och här i Oklahoma växer gräset för fullt. Mycket, ofta, och snabbt!

Det påminner mig om mannen som behövde en kusk. Så här minns jag det. Han sökte någon som  kunde äta snabbt (så de inte behövde stanna så länge vid uppehållen). Han fick sin kusk, men vid första upehållet tog det lång tid vid matbordet.
–Du sa ju att du kunde äta snabbt, sa mannen tll kusken.
–Visst kan jag det, svarade kusken. Jag äter snabbt, mycket och länge!

Ja, så var det med den saken. Det liknar gräset i Oklahoma. Det växer snabbt, mycket och länge! Ibland ända in i november, eller slutet av oktober. Då får man klippa inför vintern.

Du kanske undrar vad det kostar? För mig blir det 50 dollar varje gång, dvs var tionde dag! Man får trösta sig med att man bidrar med arbete till gräsklipparna.

Den 19 maj var det 63 år sen pastor Alvar Blomgren döpte mig i Elim, Örebro. Det var en oförglömlig dag! Jag minns hur jag då skulle vilja bli döpt varje dag för det var så underbart! Och vilken snäll och rar pastor Alvar Blomgren var!

Apostlagärningarna

Den 21 maj började jag ett projekt som legat och väntat på sin tur i över 10 år. Vad kan det vara? undrar du. Min älskade Bengts bibelstudier över Apostlagärningarna rättades och sattes ut på nätet. Som de flesta vet har Bengt varit hemma hos Gud sen i oktober 2007.

Sen blev jag inspirerad att sätta igång med ett annat projekt som legat i tur. Det första Absalom gjorde när han började jobba åt mig var att illustrera Apostlagärningarna. Vi har gjort en serie med 20 lektioner om olika personer i den boken, men vad jag gjort nu tror jag aldrig blivit gjort, i alla fall inte på spanska.

Jag har gått igenom varje kapitel, delat upp det i alla olika moment och satt ihop de bilder som hör till. Vi ger lärarna bilder i färg, i en svagt grå färg för dem som inte har möjlighet att trycka i färg (de flesta), och i svart/vitt för dem som vill måla bilderna.

Lite statistik?

200 bilder i både färg och svart/vitt från Absalom (kostade mig US$6.000)

Vi jobbar fortfarande med detta och jag har ett stort jobb framför mig att gå igenom allt för att göra PDF filer, vilket betyder att jag kommer att ladda upp 255 filer på nätet, så lärare och pastorer kan illustrera vilken berättelse de än väljer ur Apostlagärningarna.

Detta är inte allt. Cristina har gjort 85 bildspel. Varje bildspel har bilderna som hör till sammanhanget och en eller två bibelversar som poängterar det viktigaste.

Med Cristinas del får vi lägga till US$600. För att inte tala om de minst 100 timmar jag jobbat med detta. Detta är preliminära siffror.

Hur financierar jag detta? Min Far i himlen sänder mig jobb jag får bra betalt för. Jag översätter och har blivit ganska duktig på det under åren (30). Det betyder att jag fått upp farten. Der är rena rama sanningen! Just nu har jag två böcker på gång.

En församling i Sverige stöttar mitt arbete samt två personer som sätter in en slant varje månad. Filadelfia i Tidan har stått vid min sida sen jag var ung!

Jag behöver mer hjälp! Snart har Absalom gjort bilder för att täcka hela Bibeln. Detta system vill jag göra med alla bibelböcker. Om jag hade lite mer ekonimiskt stöd kunde jag jobba mera med detta och inte behöva sitta och översätta varje dag.

Här har vi Lukas, som jobbade stenhårt för att vi skulle få berättelsen om Jesus och hans efterföljare. Tänk om han haft en dator!

David och Bubber

Min dotter Carina har fått en liten hund som hon kallar Bubber. Det är ganska roligt för hennes sons smeknamn är Bubber. Så nu har vi Bubber 1 och Bunner 2, eller Bubber Sr. och Bubber Jr.

David kommer till mig så fort Carina har ett ärende och det har blivit ganska ofta. Flickorna ser jag inte mycket av. De har sina aktiviteter. David vill bara vara hemma eller får det bli hos mormor.

Exotiska besök

Att ha två personer att ansvara för och ge jobb och kolla jobben är jobbigt! Nu säger jag på nytt rena rama sanningen. Två veckor fick jag ett litet avbrott när Cristina tog semester i Mexico. Hon och hennes systrar. De har en moster i Italien som hjälpte dem med respengar. Det jag kan betala Cristina räcker inte till exotiska semestrar.

I Mexico har vi många söndagsskollärare som använder vårt material.

En morgon fick jag ett litet exotiskt besök. En kompis på Facebok skrev att det var tur att det bara var en! Jag kände mig lite ensam och då kom denna lilla krabat och landade på min Bibel. Det var inte som i Egyptien där grodor svärmade. T.o.m. i bakbunkar!

En bedjande frissa

En morgon använde Gud en miniatyrgroda som en liten hälsning. En annan dag fick min frissa bli Guds budbärarinna. Det var lördag. Jag hade inte känt mig bra hela veckan. Hade jag gått till doktorn hade hon sagt att jag var deprimerad.

Mitt hår var som gräset blir när inte gräsklipparen kommer. Jag ringde och frågade om hon hade tid. Nej, det fanns det inte! Inte den dagen. Men så måste Herren ha gett henne en liten knuff, för hon sa sen att jag fick komma. Jag blev hennes sista kund den dagen.

Hur är det hos frissan i Sverige? Här pratar man! En frissa får reda på många hemligheter. Den dagen kunde vi prata fritt. Det var bara hon och jag, och så var den Helige Ande hos oss och ledde samtalet. Jag fick prata ut om vissa bekymmer. Och så bad vi! Jag önskar du hade varit med och känt kraften i hennes bön. Och trosvissheten. Tänk att ha en frissa som kan dra ner himlen över en! Så mycket bättre jag kände mig efter det besöket. Jag hade inte bara lämnat av mig lite hår utan även lättat mitt hjärta.

Mer uppmuntran

Det var verkligen en uppmuntran att gå till frissan den dagen. Samma vecka fick jag en annan uppmuntran. Goda vänner ringde och tog reda på bankkonto. De ville sända mig en liten uppmuntran. Den kom precis när jag mest behövde den. Sådan är vår himmelske Far!

När jag inte orkade skriva min veckoberättelse, bad jag om förbön. Jag fick hälsningar från flera olika länder. Uppmuntrande ord.

Denna vecka har jag publicerta berättelse 419! På spanska! På engelska närmar vi oss 150! Jag blev glatt överaskad när jag upptäckte att jag har över 2.500 som prenumererar på La Perlita, som det heter. Varje vecka skriver nya in sig.

Jag får fortsätta min berättelse en annan dag. Det var roligt med en pratstund. Som sagt, Glad sommar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om kelund

My name is Kerstin Anderas-Lundquist. I was born in Sweden to Per & Brita Anderas, on March 6, 1946. In 1948 we left to begin a missionary life in Chile; in 1956 we moved on to Peru. On May 1, 1969 I married an all-Swedish guy from Karslkrona: Bengt Göran Emanuel Lundquist. God blessed us with two daughters: Eva-Marie Elizabeth and Ruth Carina. We served as missionaries in Peru and Bolivia. In 1988 we moved to the United States to work at Life Publishers in Miami, Florida. I was to assist in developing the line of Sunday School Curriculm in Spanish known as Vida Nueva. I live in Springfield, Missouri, and am retired from work at the Assemblies of God Headquarters. My husband and daughter Eva-Marie have been promoted to Heaven. Carina is married to Thom Cole and they have given me four gourgeous grandchildren, even five (teen-age John). I will be writing about my life, past and present, blended with visions for the future. My deepest desire is to spread the “seed of love”–inspiration to serve God and our neighbors with love and compassion.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s