En sandwich vecka

En av mina senaste projekt är en ”kärlekssandwich”. Under temat om väldoft har jag vänlighet och barmhärtighet. När jag tänkte på detta och vad Paulus skriver till församlingen i Efesos kom idén om en sandwich, en smörgås fylld av förlåtelse!

Efesierbrever 4_32

Sandwich SWE

Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er. Ef 4:32

Tänk dig en frasig nybakad fralla (det vattnar sig i munnen på mig! Det bakas inte frallor där jag bor!). Du delar den och brer den med smör. Och så skär du en tjock ostskiva och lägger emellan. Sen njuter du! Eller kanske du fyller den med skinka och ett salladsblad och en stor skiva tomat. Mums!

Det tänkte jag på i samband med temat om ett liv av väldoft. Paulus uppmanar oss att vara goda och barmhärtiga. Precis som i en fralla behövs det något emellan för att det ska smaka gott. Du ser hur Cristina som ritar mina bilder har illustrerat sandwichen åt mig.

Min himmelske Far har gett mig en ”levande” illustration denna vecka. Förlåtelse är något vi måste jobba med dagligen. Ibland gäller det småsaker, andra gånger gäller det något stort. Förlåtelse kan vara livsavgörande! Det kan göra en skillnad på liv och död!

Läs berättelsen om tjänaren som inte ville förlåta (Matteus 18:21-35). Han sattes i fängelse tills dess han betalat av skulden. Det blev fängelse för resten av livet! Så blir det för den som inte förlåter. Han lever fängslad av sin egen bitterhet!

Ibland kan det göra ont ända in i själen att förlåta. Ibland är det som att vi bara inte kan förlåta. Då, som alltid, får vi vända oss till den Store Förlåtaren. ”Gode Gud, förlåt genom mig!” brukar jag bedja. Ofta blir bönen blandad med tårar.

Att man förlåter betyder inte att man fortsätter i en ohållbar situation. Paulus och hans medarbetare Barnabas hade en så skarp tvist att de skildes åt. Läs om det i sista delen av Apostlagärningarna 15. Vi vet inte hur del blev med Barnabas men vi vet om Paulus. De tvistade men de måste förlåta. Hur skulle Paulus annars ha fortsatt sitt missionsarbete?

Har du en tvist med någon? Har stygga ord blivit sagda? Har hjärtan blivit sårade? Har du ett brustet hjärta? Har du blivit grundligt lurad? Känner du dig utnyttjad? Vad det än är kan du inte ”njuta av frallan” om du inte lägger något emellan, vilket i detta fall är förlåtelse.

Om du och den du tvistat med måste gå skilda vägar, så kanske det är bäst. Då behöver det inte bli fler ”tvister”! Hur grundligt du än blivit sårad måste du förlåta. För ditt eget väl. Annars väljer du att leva fängslad!

Matteus 18:32-35
Då kallade hans herre honom till sig och sade: ”Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. 
Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig?”
    Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.

Denna vecka har för mig varit en sandwichvecka. Det började med en födelsedagspresent (en månad försenad) från en söndagsskola i Mexico. En vas med blommor där varje blomma representerar ett av barnen. Jag fick även 200 dollar till mitt arbete, eller kanske till mig själv. Se här:

Med karlek fran Mexico Present from MexicoI torsdags fick jag den glada nyheten att en av min fd söndagsskolelever från tiden i Huancayo, Peru (1970) skall hälsa på mig. Hon har ärvt lite pengar så hon kan kosta på sig en biljett till USA. Hon har hela livet kommit ihåg mig och vill hälsa på och sova i mitt Princessrum. Sex dagar stannar hon! Vilket lyxbesök jag får!

Mitt emellan denna lycka blev det ingenting ”gott” inlagt i sandwichen. Det belv något tråkigt, som gör ont i hjärtat, som skär som knivar… Tänk att min himmelske Far ”lindade” det smärtsamma i glada händelser! Nu gäller det att bearbeta och förlåta.

Tänk på Jesu berättelse om tjänaren som inte ville förlåta.

Matteus 18:23-35
Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. 
När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter. Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas. Tjänaren föll ner för honom och bad: ”Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.” Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld.

   Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: ”Betala, vad du är skyldig!” Hans medtjänare föll då ner och bad honom: ”Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig.” Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig. 

   När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. Då kallade hans herre honom till sig och sade: ”Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig?” Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. 

   Så skall också min himmelske Fader göra med er,
om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.

Vi behöver Guds hjälp att lägga förlåtelse i livets fralla!

 

Annonser

Om kelund

My name is Kerstin Anderas-Lundquist. I was born in Sweden to Per & Brita Anderas, on March 6, 1946. In 1948 we left to begin a missionary life in Chile; in 1956 we moved on to Peru. On May 1, 1969 I married an all-Swedish guy from Karslkrona: Bengt Göran Emanuel Lundquist. God blessed us with two daughters: Eva-Marie Elizabeth and Ruth Carina. We served as missionaries in Peru and Bolivia. In 1988 we moved to the United States to work at Life Publishers in Miami, Florida. I was to assist in developing the line of Sunday School Curriculm in Spanish known as Vida Nueva. I live in Springfield, Missouri, and am retired from work at the Assemblies of God Headquarters. My husband and daughter Eva-Marie have been promoted to Heaven. Carina is married to Thom Cole and they have given me four gourgeous grandchildren, even five (teen-age John). I will be writing about my life, past and present, blended with visions for the future. My deepest desire is to spread the “seed of love”–inspiration to serve God and our neighbors with love and compassion.
Det här inlägget postades i Kristi väldoft och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s