Nybakad pensionär

Jag minns att jag hört om nybakad student, men inte vet jag om man säger så om pensionärer, men hur som helst så har jag precios kommit ut ur ugnen. Nu kan jag lägga upp mitt liv efter egen takt. Inte för att jag skall rulla tummarna. En lista på 15 nya projekt har jag redan, utan att räkna alla som jag redan har på listan! Listan var för lång och därför tog jag ut pension!

Malena, Ecuador; Janet, Chile; Kerstin, Peru; Rebekah, Colombia

Mina arbetskompisar gjorde en liten avskedsfest för mig igår och här står vi framför tårtan. Jag har skrivit länderna vi representerar. Sista oficiella dagen var igår, på Kungens födelsedag (nu är han lika gammal som jag!). Men jag skall fortsätta att hjälpa dem med översättningar än så länge. Pensionering ger:
                  1. mer felixibilitet
                  2. mindre inkomst 

Rebekah och jag framför avskedstårtan

Rebekah, min rara f.d. chef , växte upp i Paraguay och Bolivia och blev sen missionär i Colombia. Malena och jag har delat kontor det sista året. Hon är världen ljuvligaste person. Ni minns kanske när jag skrev om Jesse. Det var hennes lille son som bara kom på en blixtvisit till jorden. Hon och hennes man har hjäpt mig komma igång med min spanska websida. Janet är en pastorsdotter från Chile. Våran redaktör, Guido, från Dominikanska Republiken, fick flytta hem till Gud den 8 april. Han hade cancer. Hans fru kom till min fest i igår.

Bordet med minnesbilder och gästboken att skriva i

Jag har blivit blogoman (kan man säga så?). Den 13 mars, i ”Nu räknar jag dagarna”, skrev jag en lista på ”blogs” som jag har. I går kväll skrev jag in mig på en ny där jag skall skriva till kvinnor (på spanska), som

                           dotter,
                           syster,
                           hustru,
                           mor, och
                           mormor.

Pensioneringsblommor

Det var min kompis Malena som gav mig den ”avskedspesenten”, om man kan kalla det så. Hon tycker jag absolut skall skriva och inspirera kvinnor med all erfarenhet jag har, och särskilt då med tanke på att ha haft en sjuk dotter i många år och att själv ha kämpat med cancer. http://entrecorazones.wordpress.com är adressen. Nästa vecka skall jag nog försöka skriva min första artikel, på torsdag! Nu minns jag att vi brukade skoja om att allt skulle göras ”på torsdag”! Namnet betyder ”hjärtan emellan” (det är inte lätt att hitta ett namn som inte redan är taget) och själva titeln heter: Från kvinna till kvinna (de mujer a mujer).

Så har jag ett jobb som liksom dampt ner från himlen, med vilket jag hoppas kunna hjälpa Carina att få lite inkomst till deras stora familj. Några vänner från Perutiden (vunna för Gud av en norsk missionär) häller på att bygga upp en firma som tillverkar stådkorsetter till mammor som väntar barn eller nyss fött barn. Vi har en websida dit mammorna kan vända sig om de har intresse av produkten eller vill köpa. Jag ringer till alla ”samtal” som kommer in på datorn. Jag har precis satt igång så vi får väl se hur det går. Vill du kolla sidan? Korsetterna är gjorda i Peru, toppenkvalité!

www.bellefit.com  Vi distribuerar runt om i världen, så det skulle inta vara dumt att sälja till svenska mammor!

Idag, den 1 maj, för 41 år se, körde jag en Volkswagenbuss i bröllopsklänning! Det är sant! När Bengt och jag åkte iväg från bröllpsfesten satt jag vid ratten. Oj, vad jag tutade när jag körde runt i Huancayo! Vo hade över 300 gäster och alla skulle pussas Bengt när de hälsade. Vilken chock för en nyutkommen ”bleking” som inte var van att bli pussad! Man hälsa så i Peru. Fast egentligen kysser man inte på kinden utan det blir mer som en slängkyss. Han var mogit, Bengt, som vågade ge sig i lag med en Anderås. Inte förstår jag varför han blev varnad. Någon sa till honom: Akta dig för svärmor! Men hon tog emot honom med öppen famn och de fann varandra omedelbart vid ”kaffekoppen”!

Idag, för ett år sen, börjage jag blogga på engelska. Idag har jag skrivit nummer 179. Det har varit terapi för mig. Ensamheten och saknaden efter min Bengt har jag bearbetat genom att skriva. En del av mina vänner kanske blivit trötta på att mejl de fått med meddelande om nya bloggar. Men behovet av att ”samtala” med någon har varit starkt och genom att skriva har jag känt som om jag hade någon i rummet att prata med.

Mina älskade ”småttingar” kunde inte vara med igår. Idag jobbar deras pappa för fullt med att rensa ut vinden för nästa vecka kommer en byggmästare och skall gör iordning ett rum med dusch och toalett till mig. Sen flyttar jag in hos familjen Cole i Fort Gibson, Oklahoma. Min mäklare är lite nervös för hur han skall kunna sälja huset, men innan jag anlitade honom hade jag redan pratat ut med min FAR och jag är säker på att han redan har en köpare åt mig. Jag behöver lite tid på mig ännu för att få allt sålt och packat!

Lomo saltado, en härlig peruansk rätt

Imorgon eftermidddag skall jag fira med Perumiddag för mina arbetskamrater. Vi skall ha ”lomo saltado”, en rätt med ris, potatis, kött, lök, tomater, böngroddar, paprika… allt i en salig, underbar röra. Sen får jag ta farväl av den rätten. Jag måste ändra kost för jag ligger farligt nära att få diabetes. Grönsaker för glatta livet ska det bli.

Eftersom jag firar bröllpsdag, fast utan brudgummen, skall jag avsluta med bröllpsbilder från Peru. Min vän Julio Rojas och hans fru är bröllopsvittnen. Dom bor i Ayacucho, på Los Claveles [Nejlikorna] i Miraflores [Blomutsikt]. Kolla vad alla har famnen full av!

Under terroristtiden på åttiotalet fick Julio och många med honom fly ifrån sina hem. Nu har de kunnat komma tillbaka och han är pastor för en församling och arbetar som antropolog med jordbruksutveckling. Jag fick bilderna i veckan och tycker bruden ser så fräch ut i sin rosa utstyrsel.

Brudparet och bröllopsvittnena

Bröllopsceremonien hos borgmästaren

Här välsignas brudparet i kyrkan

Vilket överflöd av nejlikor för de lyckliga tu!

Och nu måste denna nybakade pensionär som ”överflödar i sköna ord” ta sif i kragen och komma iväg till affären, annars blir det bara vatten och bröd till gästerna. Tack för pratstunden! Det kommer att bli fler kan jag lova, kanske t.o.m. en gång i veckan. Varannan vecka är nog mera realistiskt.

För er som känner dem kan jag berätta att Boyan och Lennart Lindgren var våra bröllpsvittnen och Anita Olson var min tärna. Pappa Per vigde oss efter det att borgmästaren utfört sin del. Dom gjorde ett bra jobb. Hade inte Gud kallat hem Bengt skulle vi ha firat med buller och bång att vi ”stått ut med varandra”  i 41 år. Jag undrar om det kan bli något firande i stil med bilderna härovan i framtida dagar?! I så fall kommer min ”blogtid” att drastiskt förkortas. Kommer dag kommer råd. Nu firar jag pensioneringen!

Annonser

Om kelund

My name is Kerstin Anderas-Lundquist. I was born in Sweden to Per & Brita Anderas, on March 6, 1946. In 1948 we left to begin a missionary life in Chile; in 1956 we moved on to Peru. On May 1, 1969 I married an all-Swedish guy from Karslkrona: Bengt Göran Emanuel Lundquist. God blessed us with two daughters: Eva-Marie Elizabeth and Ruth Carina. We served as missionaries in Peru and Bolivia. In 1988 we moved to the United States to work at Life Publishers in Miami, Florida. I was to assist in developing the line of Sunday School Curriculm in Spanish known as Vida Nueva. I live in Springfield, Missouri, and am retired from work at the Assemblies of God Headquarters. My husband and daughter Eva-Marie have been promoted to Heaven. Carina is married to Thom Cole and they have given me four gourgeous grandchildren, even five (teen-age John). I will be writing about my life, past and present, blended with visions for the future. My deepest desire is to spread the “seed of love”–inspiration to serve God and our neighbors with love and compassion.
Det här inlägget postades i Mitt liv. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Nybakad pensionär

  1. Boyan och Lennart skriver:

    Kerstin, varmt välkommen in i den exklusiva grupp som kallas pensionärer!
    Vi önskar Dig en välsignad och härlig tid framöver, med närhet till barnbarn och möjlighet till många resor i den spansktalande världen, men inte minst till att bli till ännu större inspiration och välsignelse genom Ditt härliga skrivande!
    Gud välsigne Dig rikligen!
    Dina vänner Boyan och Lennart

  2. Majsan skriver:

    Grattis till pensioneringen. Önskar dej många trevliga år där du kan välja själv vad du vill göra.
    Tack för bilder och vad du skrivit. Intressant! Och vad blir din nya adress och tel.nr.? Guds välsignelse i allt önskar Majsan

  3. Sven-Agne skriver:

    Grattis till pensioneringen. Du är ju en härlig missionär. kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s