Det kans sa. Tyvarr har jag inga svenska bokstaver. Jag har hamnat pa ett alderdomshem i ett rum jag delar med en annan kvinna. Plotsligt har mitt liv forvandlats till nagot av ett fangelse. Jag kan inte ens ga ut i friska luften for mig sjalv, men idag foljde en kvinna med mig och vi satt ute en stund. Vintern kommer och da kan vi inte gora det.
Jag ber att Gud skall hjalpa mig att anpassa mitt hjarta och min sjal till detta nya liv. En sang och en dator ar allt jag nu har. Och min mobiltelefon.
Nu skall jag val ha all tid i varlden for att skriva mina memoarer.
Jag har valt uthållighet som mitt ord för 2022, med utgångspunkt från Hebreerbrevet, där vi uppmanas att löpa med uthållihet det lopp vi har framför oss. Jag visste då inte att det så snart inpå det nya året skulle bli min lillasysters tur att fullborda sitt lopp.
Livet blandas med glädje och sorg. I onsdags, den 19, firade vi Carina. Jag gladde mig över de 50 år jag fått haft henne och hoppas så klart på många fler.
Hennes syster Eva-Marie fick fullborda sitt lopp efter 31 år. Det var ett under att hon levde så länge, med tanke på cystic fibros och andra komplikationer hon hade.
Carina och hennes make Thom har fyra tonåringar. Om några år kanske jag än en gång kan få ha småttingar i mina armar.
Livet går vidare…Efter glädjen av att fira Carina kom sorgemeddelandet om att min syster Agneta gått bort. Ja, det var så min älskade systerson Aliosha skrev. Men hon hade inte gått bort. Hon hade gått hem! Hon hade nått målet på sin livsvandring. Hon är hemma hos Gud.
Agneta och jag brukade läsa bibeln och bedja tillsammans varje dag, utom på söndagarna. Det var en dag i veckan för vart och ett av våra barn och deras familjer, böner som inte kommer att gå obesvarade. Jag tror helt och fullt på Jesu löfte om att den som beder han får. Nu kommer jag till minne av Agneta att börja tacka för bönesvar. Det blir tomt utan dom stunderna.
Agneta började sitt lopp i Chile. Hon växte upp i Peru. Hon avslutade loppet i Sverige.
Jag lyser frid över min systers vackra minne.
Jag ber om Guds nåd och välsignelse över Agnetas make Ola, och tröst i sorgen och saknaden.
Jag ber detsamma för Agnetas barn: Aliosha, Siv, Sonia, Mercedes och Katia
Jag ber för alla barnbarnen.
Jag ber för mina syskon och deras familjer.
Vi ser fram emot att få ses igen när vi fullbordat vårt lopp.
Jag lyssnar på julsñnger på TBN (Trinity Broadcasting Network). Det är det mesta av jul jag har hemma hos mig. Jag brukar pynta och ha några julkort, men inga har hamnat i min brevlåda, förutom från min dotter och mina vänner Stewart. Jag har skickat många julhälsningar, som vanligt. Efter jul kanske jag har några att visa upp.
Imorgon, julafton, är jag bjuden på middag hos min dotter och då tar jag presenterna med mig. Hon hjälpte mig med att beställa presenterna till barnen, men jag har slagit in dem. Hon vet vad de vill ha.
Saker och ting har förändrats mycket för mig. Åldern tar ut sin rätt. Jag brukade vara så engagerad med julen och att fixa presenter till de mina. Det var då, det. Och innan dess, vilken glädje det var att slå in presenter till alla barn i vår söndagsskola. Det var i Peru, när jag var missionär, och jag kunde göra julen minnesvärd för barn som annars inte skulle ha haft något speciellt.
Bangladesh Bangalore Filippinerna Guatemala Haiti Honduras Indonesien Kambodja Kina Melanesia Mexiko Nicaragua Peru Ryssland Singapore Swaziland Sverige Thailand USA Vietnam
Det är inte platser där jag har firat jul.
I morse fick jag idén att skriva ner ”Förenta nationerna” som jag har i min garderob. Har du någonsin tänkt på hur många länder som är representerade i din garderob? Nåväl, det här är min lista! Tjugo länder! Byxor, blusar och T-shirts från så många länder!
Vad sägs om att be för de människorna som arbetat med kläderna vi bär? Jag har aldrig tänkt på det förut, men det är inte dumt. Det är bara några av de människor vi är beroende av. Maten vi äter, platsen där vi bor… varje detalj i våra liv är kopplad till någon. Och alla ”någon” är en gåva till oss.
Vi förtjänar ingenting. Vi hade inget med oss in i denna värld och vi kan inte att ta med oss något. Men det finns något underbart, tack vare julen.
Barnet som föddes i ett stall kom för att öppna himlens portar för oss. Som sagt, vi kan inte ta med oss något när vi lämnar denna värld, men vi kan samla skatter i himlen. Läs Matteus 6:20 och se att detta är sant.
Må Jesus vara din Frälsare och Vän! Mitt hjärtas djupaste önskan är att du känner Jesus som ditt allt i alla. Ingenting kan jämföras med hans sköna närvaro. Såsom han föddes i Betlehem för mer än 2000 år sedan, må han födas i ditt hjärta.
Om du inte har en personlig relation med Jesus hjälper jag dig gärna. Skriv en kommentar till mig så kan jag kontakta dig. Denna kan bli den bästa julen i ditt liv, genom att ta emot Jesus som din Frälsare och Vän.
Förra veckan såg jag Jesus. Han var klädd i jeans och en gammal skjorta. Jag såg honom på kyrkbygget; han var ensam och jobbade hårt. För ett ögonblick såg han ut som en av våra medlemmar. Men det var Jesus . . . Jag kände igen honom på hans leende.
Förra söndagen såg jag Jesus. Han undervisade en klass i söndagsskolan. Han talade lågmält och använde enkla ord, men man kunde se att han trodde på det han sa. För ett ögonblick såg han ut som en våra lärare. Men det var Jesus . . . Jag kände igen hans kärleksfulla röst.
Igår såg jag Jesus. Han var på sjukhuset och besökte en vän, som var sjuk. För ett ögonblick tyckte jag det var broder Jonas. En det var Jesus . . . Jag kände igen honom på tårarna i hans ögon.
Den här veckan såg jag Jesus. Han var i köket och gjorde iordning frukost. För ett ögonblick tyckte jag att det var min mamma, Men det var Jesus . . . Jag kunde känna kärleken flöda från hans hjärta.
Jag ser Jesus överallt. Jag ser honom besöka de sjuka och ta emot gäster i sitt hem. Jag ser att han är vänlig mot nykomlingarna. Endast för ett ögonblick tänker jag att han liknar någon som jag känner. Men det är alltid Jesus . . . Jag känner igen honom på det sätt han tjänar.
Gå och bliv Jesus för någon idag! Världen väntar på dig!
JESUS: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa mina minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” Matteus 25:40
Tyvärr vet jag inte vem som skrivit denna fina betraktelse. Jag hittade den i en av mina filer idag. Mycket tänkvärt!
Sommaren går sakta över i höst. Gud välsigne dig. Gläd dig över den färgprakt naturen bjuder på när träden förbereder sig för vintern. Låt oss bedja för varandra och för alla som drabbas av pendemin.
Jag skall samla ihop mina vackraste bilder och återkommer snart.
Min vän Anita från Peru som nu bor i Sverige bad mig göra ett kort för barnens sommarfest. Hon skall lägga det i gottpåsen.
Kanske du eller din kyrka kan använda det. Du får filer för att trycka kortet. Inte bara är det bra till sommarfesten. Du kan ha med dig kort vart du går i sommar och ge till barn du träffar. Det blir en bra påminnelse om att Jesus älskar dem.
Du kan trycka filerna med linjer för att veta var du ska klippa, eller utan linjer så det ser renare ut när du klippt. Min vän Anita tänker platifisera korten. Heter det så på svenska? Har jag kanske hittat på det ordet? Jag menar täcka med plast.
Tänk att ännu en gång få önska en glad och välsignad vår! Vinterkylan är förbi, sångfåglarna återkommer, blommorna finner sin väg uppåt för att glädja oss med färger och dofter… ja, hela skapelsen vaknar till liv.
Där jag bor, i mellersta USA, kommer våren tidigare än i Sverige. Hos mig har gräset börjat bli grönt och vissa dagar har vi haft ganska varmt. Minst en månad av skön värme kan vi se fram emot. Sen kommer hettan och fuktigheten, som varar till september-oktober.
Min syster Agneta berättade för mig att om värmen utebliver i Sverige en sommar, säger folk: ”Det blir varmt nästa år!” Tänka sig att vänta ett helt år på värme! Här skulle jag säga: ”Hoppas de inte blir så varmt nästa år!” Värmen och fukten kan kännas olidlig. Så annorlunda är det på vår jord!
Men alla behöver vi Jesus! Jag känner mig oändligt tacksam att ha fått känna Jesus i hela mitt liv. Ofta frågar jag mig varför just jag fick den förmånen. Och att ha ägnat mitt liv att sprida Jesu evangelium kan jag inte nog tacka Gud för.
Att jag är pensionär betyder inte att jag stannat upp i min missionsverksamhet. Nej, tvärt om! Hoppas jag kan fortsätta tills Gud kallar mig hem. Vilken glädje att tjäna Jesus!
Jag hade en fin medarbetare som hette Absalom. Han ritade bilder för att illustrera bibelberlttelserna. Jag är glad att jag tänkte lite i förväg och lät honom rita bilder till lektioner jag hoppades ladda upp i framtiden. Jag säger ”ladda upp” därför att jag hade skrivit dem under min tid i Bolivia. Det tar tid att formgiva lektionerna och ladda upp dem på nätet.
Nu har Absalom nått sitt eviga hem. Jag har inte räknat bilderna han ritat men det är minst 600 färgbilder och lika många för att färglägga. Jag har ännu lektioner att jobba med. Just nu arbetar Cristina och jag med en serie om domare och profeter i Gamla Testamentet.
Debora, Gideon, Jefta, Samuel, Elia, Elisha, Jesaja, Jeremia… för att nämna en del. Mycket spännande hände på den tiden och många Guds under finns nedskrivna. Lär Domarboken får du se!
Min ”vår” ser jag fram emot tillsammans med dessa bibelhjältar. Sen blir det profeterna. Och så kommer kungarna. Till alla dessa berättelser har jag Absaloms bilder. Det är mycket att tacka Gud för!
När det gäller familjen skall min favoritpojke i hela världen ta studenten. Det är min älskade David som ska asluta High School, men det skrev jag visst om förra gången. Det hjärtat är fullt av skriver fingrarna!
Brianna, 16 år, har tagit körkort. Det är roligt att ha ett barnbarn som kan köra bil. För hennes mor är det en lättnad att Brianna kan ta sig själv till olika aktiviteter och även köra sina syskon. Vår älskade Sarah blir snart tonåring.
Om du skulle vilja vara med och stödja mitt arbete vore jag mycket tacksam. Varje månad behöver jag betala lön till Cristina. Meddela mig så sänder jag uppgift om hur du kan bidraga. Du behöver bara swisha till min syster Agnetas konto så förmedlar hon.
Hoppas våren 2021 blir en fantastisk upplevelse för dig! Låt Jesus inta första platsen i allt du gör så får även de mörka stunderna ett skimmer av ljus. Glad vår!
Vill önska vänner och familj en välsignad påskhögtid.
Ikväll, långfredag, skall min dotter Carina och mitt barnbarn Sarah och jag åka på en påskhögtid i en kyrka i staden Muskogee.
Imorgon har ”min” kyrka påskfirande riktat särskilt till barn. Här är det tradition att leta påskägg. Det ska ske på kvällen så alla uppmanas att ta ficklampa med sig.
Den stora högtiden är på söndag när vi firar Jesu uppståndelse. Hela vintern har mötena sänts på Facebook och YouTube så det blir så även på söndag. Jag är så tacksam för detta eftersom problemet med neuropati i fötterna inte ger med sig. Jag håller mig mest hemma.
I maj skall David avsluta High School. Det blir examensfirande kanske att jämnföra med studenten. Det blir säkert att jag berättar om det och sätter ut kort. Skolan har valt svart dräkt och svart mössa.
Jag önskar dig en glädjehögtid, särskilt med tanke på att den uppståndne Jesus har lovat att komma tillbaka. Vi väntar honom på skyarna.
Det hade varit sex ansträngande månader för Noa och hans familj. Tänk dig att vara inlåst i arken med alla levande varelser man kan föreställa sig. Dag in och dag ut samma sysslor — mata djuren och städa bort gödseln. Bullret från alla dessa djur måste ibland ha varit outhärdligt. Ingenstans fanns det att gömma sig. Ingen strand att promenera på i solnedgången. Ingen skog för att njuta av en uppfriskande promenad. Ingen vila. Djur överallt!
Sen kom dagen med hopp i horisonten. Gud kom ihåg Noa och alla de som var med honom i arken. Den jättelika båten blir stående på Araratbergen. Noa sänder ut en korp och en duva för att testa situationen. Korpen kommer inte tillbaka, men duvan återvänder, för vattnet täckte fortfarande jordens yta.
En vecka senare skickar Noa ut duvan igen, och den kommer tillbaka med ett friskt olivlöv i näbben.
Mot kvällen kom hon tillbaka till honom, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i näbben. Noa förstod då att vattnet hade sjunkit undan från jorden.
1 Moseboken 8:11
Noa väntade ytterligare sju dagar och skickade ut duvan igen, men då återkom den inte. Olivlövet var bevis på väntade nytt liv och nya utmaningar! Hans prövningar i den trånga och bullriga arken var på väg att ta slut!
För många har 2020 varit som ”karantänen” Noa och hans familj upplevde. Man har fått hålla sig hemma. Barnen har studerat på distans, kyrkor har fått lov att stänga dörrarna i månader, offentliga samlingar har varit förbjudna… ja, så har det varit runt om i världen. Kanske inte så strikt i Sverige, vad vet jag?
Låt olivlövet vara ett löfte om förnyelse för dig. Känns det som om du är fast i ett spår? Känner du dig som Simson, som dagar i rad vandrade i cirklar och malde på kvarnen? Längtar du efter något nytt och uppfriskande?
Jag ber att 2021 ska bli ett år med nya och friska utmaningar! Oavsett vad som tynger dig, lägg det vid Jesu kors och låt honom göra något nytt i ditt liv. Bed att han förnyar dig till ande, kropp och själ.
Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.
Jesaja 43:18,19
När jag bad om ett tema för det nya året kom FÖRNYELSE och nya utmaningar till mig. Jag har en innerlig önskan att bli förnyad. Jag vill ha mer av Jesus. Olivlövet som Noa fick av duvan ser jag som ett löfte om förnyelse.
Cristina, min assistent, fick inspirationen till olivlövet. Jag skickade henne orden om förnyelse och nya utmaningar och bad henne illustrera det åt mig. Hon tar inte lätt på uppdragen. När hon funderade på hur hon skulle illustrera detta, kom hon att tänka på olivlövet. Jag tyckte det var passande, med tanke på Noa och att det bådade om en ny begynnelse för honom och hans familj.
Olivlövet kommer att vara symbolen för detta år. Må varje dag vara fräsch och ny med nya och berikande utmaningar! Må du bli förnyad i hela din varelse.
Herren välsigne dig med ett fantastiskt innehållsrikt 2021!
Kerstin Anderås-Lundquists Blog 